Ericus i Nevjork

Alla visste vi väl att den konservativa vägen är den enda rätta. Men jag är inte lika övertygad om att alla visste att Englands laglorder är de mest beundransvärda juristerna på jorden. För det är de. Vid en jämförelse med Sveriges justitieråd framstår de rentav som från himmelriket nedstigna gudomar. För ett tag sedan hade vi i 'the Scandinavian Programme' den stora äran att få träda in i House of Lords och beskåda den kammare där all denna konjungerade visdom släpps lös när det finns en juridisk nöt att knäcka. Vi förärades även en snabb kik på 'the woolsack'. Storslaget är ordet.

Idag på föreläsningen fick vi ett par klassiska common law cases till livs. Låt mig för alla icke-jurister en gång för alla bara framföra min förtjusning för det intellektuella samtal de brittiska lorderna för med varandra när de avgör rättsfall. Det är fantastiskt. I stället för att som i Sverige skriva att 'kärandens yrkanden i enlighet med vad som hittills framförts på förekommen anledning bör avvisas' (eller ngt liknande tugg) så skriver man vad som stundtals gränsar till poesi. Likväl är den juridiska expertisen oerhörd. Som exempel framför Lord Goff of Chievely i ett storslaget bankrättsfall att:


Så resonerar man om man har peruk och är sjukt cool.

När vi för en dryg vecka körde en Moot Court Competition (rättegångsspel) blev eder egen historicistiska laglordsvurmare roligt nog utnämnd till Lord Justice. Ojojoj, vad jag ägde rättegångssalen. Alla ombud tvangs tilltala mig 'your excellency', 'your honour' eller 'our learned lord'. Och det var inte ens mitt eget påfund utan lärarens. Tror ni jag stornjöt eller? ;D  Dessvärre fick jag varken en peruk eller mantel. Bättre lycka nästa gång.

Your learned friend on the woolsack,

Ericus.



Lordernas hus i härlig nygotisk stil.




Så här mäktig är House of Lords stora sal vid öppnandet varje år. Magnifikt. I love this country.




Utanför parlamentet och lordernas skyffe.