Ericus i Nevjork

Dags för lööööööööv. Det är nämligen så att min underbara Nalle nyss har varit här. Liksom alltid var det underbart att få spendera tid med flickan som har mitt hjärta virat runt lillfingret (ja, det går, det är virbart, men det gör jäkligt ont i klaffarna). Trots stundande tentamen för damen i fråga så fick vi mycket kvalitetstid tillsammans. Bl.a. annat hann vi med att laga god mat, dricka högst mediokert vin, käka en jäkla massa pulig english och inte minst gå på nyrenoverade Royal Opera House och bevittna premiärföreställningen av Händels Orlando. Föreställningen var fantastisk. Det hade lyckats undertecknad att ro hem ett par riktigt bra platser mitt uppe på amfilektaren. Ingen av oss hade varit på Royal Opera tidigare och vi blev således helt överväldigade av prakten därinne. Riktigt rött, gyllene och makabert. Precis som en kunglig opera kan förväntas vara i konervatismens förlovade hemland. Uppsättningen var riktigt bra, med en imponerande Orlando vars falsett var i det galnaste laget (kastratsångare någon?). Vi snackar tokhöga C. Tooookhöga. Storslaget är ordet.

Royal Opera House - ett Jersusalem för operaälskare.

---

Och nu har Nahale åkt hem. Det känns tomt. Hel tomt. Men, likt den kärlekskranke yngling jag nu tycks ha blivit bokade jag genast  en biljett till Sthlm i mars. Ska bli grymt att komma tillbaka till Fosterlandet lite. Att åter få känna de piskande vindarna från innanhavet Östersjön fåra mitt unga anlete till det hos en härdad sjöfarare. Så, go'vänner, håll utkik efter min (nästan) oklippta kaluffs och mina ljuvligt skorrande R. Snart finns dessa ädelstenar i en stad nära Dig!